Det mesta du behöver veta om potträning

Dagens forskning svarar inte på när det är bäst att börja potträna sitt barn, men mycket tyder på att tidig träning har många fördelar. Till exempel ger det en minskad risk för förstoppning hos barnet och är bättre för miljön och föräldrarnas ekonomi. Men det även viktigt att låta potträningen ta sin tid och att den blir till en positiv upplevelse.

7 tips till en blöjfri vardag

  • Ha blöjfria perioder: en stund om dagen eller flera dagar i rad – kör på det som passar er bäst. När barnet går utan blöja är det lättare för dig att uppmärksamma barnets rutiner och vilka signaler hen ger innan det är dags att kissa eller bajsa. Det gör också barnet mer medvetet om vad som händer med kroppen.
  • Lär känna barnets rutiner och signaler: barn behöver ofta gå på toa efter sömn och mat. Låt hen sitta en stund på pottan då. Barn signalerar normalt också med minspel, humörskiften och/eller rörelser som man kan leta efter, när det är dags att uträtta ett behov.
  • Ge valmöjligheter: en del barn föredrar den egna pottan, medan andra vill sitta på toaletten som de vuxna gör. En sittring för barn kan underlätta toalettbesöket.
  • Gör potträningen rolig: uppmuntra så fort barnet sitter på pottan, oavsett om det uträttar ett behov eller inte. Håll gärna barnet sällskap och imitera kissljud, läs eller sjung medan barnet sitter på pottan. Gör inte heller en grej av om bajset luktar illa, det kan ge barnet en negativ upplevelse.
  • Låt det ta sin tid: det finns ingen forskning som ger svar på när barnet är moget för att bli blöjfritt, men press och tvång är aldrig bra. Ibland gör barnet en återgång och det är både okej och helt normalt. Om barnet vägrar pottan under flera månader kan man vända sig till BVC för hjälp.
  • Använd praktiska kläder: när barnet signalerar att det är dags för kiss eller bajs, är det en fördel med kläder som går snabbt att få av.
  • Behåll nattblöjan: dra ner på kvällsvällingen och låt barnet sitta på pottan innan sovdags, men fortsätt med blöjan tills barnet känner sig tryggt med att det kan hålla sig under natten.

Barn föds med förmågan att kommunicera sina behov av att tömma blåsa eller tarm. Föräldrar kan alltså tidigt träna sig i att tolka signalerna. Enligt de svenska riktlinjerna (Rikshandboken i barnhälsovård) ska barnavårdscentralerna informera föräldrar om pott-/toaletträning senast när barnet är tio månader gammalt.

Men livet ser olika ut för alla och en hel del utmaningar kan förstås dyka upp på vägen mot blöjfrihet. Denna artikel ger dig de fakta och råd du behöver för att göra potträningen till en positiv och lyckad upplevelse för alla inblandade. Den ger dig även information om såväl babypottning som varför en del barn kan bajsa på sig senare än de "borde".

Bäst att börja potträna innan barnet går

Ett inte helt ovanligt råd är att vänta med potträning tills att barnet är moget. Ett dåligt råd, anser Helena Bergqvist, psykolog på Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala, som ligger bakom barnhälsovårdens riktlinjer om att sluta med blöjor.

– Lyssna inte på dem som säger så, säger hon i en intervju med tidningen "Vi föräldrar" från 2017.

Enligt Helena Bergqvist har man forskat på detta under 60 år, utan att komma fram till när ett barn är moget för att sluta göra i blöjan. Något forskningen däremot lyckats fastställa är att åldern som barn blir blöjfria vid, har ökat från cirka 18 månader till cirka 3 år. Detta har lett till att problem med förstoppningar och svårigheter att kontrollera blåsan har ökat, enligt Helena Bergqvist.

Andra som jobbar inom barnhälsovården är positiva till att uppmuntra tidig potträning. Men de menar samtidigt att det är viktigt att lyssna in föräldrarna.

– Många föräldrar befinner sig i en situation där det kan kännas pressande och stressigt, säger Ann Wahlstedt till "Vi föräldrar" om de nya råden.

Ann Wahlstedt jobbar som barnsjuksköterska och är även styrelseledamot i Riksföreningen för barnsjuksköterskor. Hon tycker att man ska gå lugnt fram och låta föräldrar vara om de säger att det inte fungerar för dem att börja potträna vid en tidpunkt som kan anses lämplig. Uroterapeuten och professorn Anna-Lena Hellström, som forskat på barns potträning under tio års tid, resonerar i liknande ordalag. Hon tror i regel inte heller det är skadligt att barn använder blöja upp till 3-årsåldern.

– Men för de barn som har en tendens att få urinvägsinfektioner eller som har skadade urinvägar vet vi att det är bra att potträna tidigt och få till en viljemässig tömning av urinblåsan, säger hon till "Vi föräldrar".

Både Ann Wahlstedt och Anna-Lena Hellström tror också att tidig potträning kan motverka förstoppning, även om forskningen än så länge inte har bevisat det.

Fördelar med tidig potträning

Nedan sammanfattar vi fördelarna med att börja potträna tidigt:

  • Bättre för tarmtömningen: när potträningen startar innan barnet börjar gå, minimerar det risken för att barnet lär sig att stå upp och bajsa. Att stå upp är nämligen en dålig ställning för tarmtömning som kan leda till förstoppning.
  • Bättre för blåsfunktionen: barn som har problem med urinvägarna blir ofta bättre när de får kontroll på sin blåsa.
  • Minskar risken för toalett-/pottvägran: barn som börjar potträna tidigt har en mindre tendens att vägra att sitta på pottan och vilja återgå till att ha blöja på sig.
  • Sparar tid och pengar för föräldrarna: blöjor kostar pengar och varje blöjbyte tar sin tid. Ju tidigare barnet blir blöjfritt, desto bättre för såväl plånbok som schema.
  • Bättre för miljön: ett barn i västvärlden beräknas under 2,5 års tid förbruka upp till 5000 engångsblöjor. Detta ses som ett miljöproblem och ju tidigare blöjkonsumtionen upphör, desto bättre mår miljön.

Metoder och utmaningar vid potträning

Oavsett när du väljer att börja potträna ditt barn, är det viktigt att hen får träna i en tillåtande och uppmuntrande miljö. Att sitta på pottan eller toaletten ska inte förknippas med stress eller tvång.

När man börjar är upp till varje förälder att bestämma. När barnet kan sitta stabilt på pottan bara är ett exempel på ett bra tillfälle att sätta igång. Det är även smart att välja en period där det fungerar att skapa rutiner, till exempel under föräldraledigheten. En del föräldrar föredrar att vänta till sommaren, när barnet kan ha på sig mindre kläder.

Vänj barnet vid pottan/toaletten

För att barnet ska vänja sig vid pottan är det bra att låta det provsitta pottan tidigt. Låt barnet regelbundet sitta på pottan – till en början med kläderna på och utan några tvång att sitta kvar. När barnet bajsar i blöjan kan man hälla över det i pottan för att visa barnet var pottan är till för.

Träningen kan sedan gradvis inledas med någon gång om dagen till att barnet får sitta en stund på pottan vid varje blöjbyte. En del barn föredrar att sitta på toaletten, istället för pottan. För att uppmuntra och underlätta det kan man införskaffa en toalettsits för barn.

Hitta mönster och tecken

Genom att förstå barnets toalettvanor blir det lättare att anpassa potträningen. Det är vanligt att barn kissar strax efter att det sovit eller ätit. Därför kan det vara smart att låta det sitta en stund på pottan därefter. Kanske kan du även hitta tecken som barnet brukar göra när det börjar bli dags, såsom att skruva på sig eller att ge ifrån sig ett särskilt ljud.

Skapa en positiv upplevelse

För att göra potträningen till en positiv upplevelse bör föräldrarna uppmuntra barnet så fort det sitter på pottan, inte bara när det kissar eller bajsar i pottan. Föräldrarna kan även bidra till en trevlig pottupplevelse genom att hålla barnet sällskap inne på toaletten.

Gör gärna stunden på pottan blir till en rolig stund – lyssna på kissljud, gör kissljud tillsammans eller läs för och sjung tillsammans med barnet. Och om barnet inte vill sitta på pottan vid ett tillfälle kanske det ändå tycker det är roligt om dockan får sitta på pottan och kissa. Tänk även på att inte uttrycka att bajset luktar illa, eftersom det kan göra att barnet förknippar potträningen med negativa känslor. 

Bakslag och konflikter i träningen

Det är inte ovanligt att barn får återfall under potträningen. Det kan vara att det vill återgå till blöjan eller att det börjar hålla sig när det behöver bajsa. Detta kan uppstå vid stress i själva träningen eller att det sker en stor förändring i barnets liv (såsom att det får ett syskon eller att familjen flyttar).

Som förälder är det viktigt att man inte reagerar genom att sätta ännu större press på barnet vid bakslag i träningen. Då är det bättre att ta ett steg tillbaka och återgå till ett steg i träningen som fungerar.

Likaså om potträningen börjar leda till mycket konflikter är det bäst att ta ett steg tillbaka. Pausa från träningen någon månad och försök istället lägga fokus på annat som gör att barnets självförtroende växer.

Både bakslag och konflikter är vanliga inslag vid potträning, så försök att inte stressa över det. Inget blir bättre av att barnet känner att det har misslyckats.

Om barnet inte vill

Om barnet vägrar använda pottan/toaletten under mer än en månad och istället vill ha på sig blöja definieras det som toalettvägran. Detta förekommer hos cirka 20 procent av alla barn mellan 1,5 och 2,5 år. Det förekommer oftare hos barn som har ett yngre syskon och när det finns brister i tydligheten i föräldraskapet.

Om ditt barn toalettvägrar kan det vara skönt att veta att det kommer att gå över. Ta kontakt med vården om barnet inte bajsat på ett tag – det kan ha drabbats av föstoppning som kräver behandling. Tillåt barnet ha blöja ett tag till. Om problemet blir långdraget kan ni få råd av BVC.

Nätterna

När barnet klarar dagarna utan blöja, brukar det gå ganska snabbt tills hen även håller tätt om nätterna. Fortsätt dock gärna med blöjorna tills du märker att barnet känner sig tryggt med att det inte behövs längre. För att underlätta torra nätter är det bra att dra ner på vällingen på kvällen och att barnet får kissa på pottan innan det är dags att gå och lägga sig.

Babypottning

På senare år har intresset för babypottning eller så kallad EC (Elimination Communication) ökat bland föräldrar. I Sverige har till exempel Ulrika Casselbrandt blivit en bekant förespråkare och coach för metoden. Hon har även skrivit böcker på ämnet och driver sajten "Blöjfri bebis". I en debattartikel på svt.se från 2015 uppger hon både de 420 miljoner blöjor som slängs i vårt land varje år och glädjen i att förstå sitt barns signaler som anledningar till att prova babypottning.

Metoden innebär att föräldern lär sig att läsa av signaler och rutiner hos sitt barn och erbjuder en annan plats att kissa och bajsa på än i blöjan, såsom en potta eller en toalett. Det är idag inget som rekommenderas från vårdens håll, men intresset för metoden är som sagt stort och inget tyder på att babypottning på något sätt är skadligt. Så känner man att man har tid och möjlighet att prova, finns det ingen anledning att låta bli.

Babypottning är inte samma sak som potträning, utan handlar mer om kommunikationen mellan barn och förälder. Man kan börja med det redan från födseln och det passar för barn upp till 18 månaders ålder.

Metoden kan utövas på många olika sätt och det gäller att prova sig fram till ett sätt som passar just dig och ditt barn. Nedan följer några tips att använda sig av:

  • Sök efter tillfällen när ditt barn vanligen kissar eller bajsar, till exempel efter att hen har sovit, under eller efter måltider, efter bad och när det tas ur bilstolen eller bärselen.
  • Låt barnet vara utan blöja en stund varje dag eller under några dagar för att bli mer uppmärksam på hens rutiner och signaler.
  • Använd betingningsljud när du märker att barnet kissar eller bajsar, antingen ett ljud för varje eller samma för båda. Orden "kissa" och "bajsa" kan också användas om barnet är äldre än ett halvår. Detta förstärker ljudets eller ordets betydelse för barnet och är till för att hjälpa hen att slappna av för att uträtta sina behov. Först använder du ljudet när barnet uträttar behovet. Sedan övergår du till att använda det när du gett barnet en plats att kissa eller bajsa på.
  • Lär dig att tyda när barnet är nödigt genom att söka efter signaler det ger innan/medan det kissar eller bajsar. Exempel på sådana signaler är att hen gnäller, verkar orolig, byter humör, höjer på ögonbrynen, söker ögonkontakt, stirrar med blicken etc.
  • Och när barnet behöver uträtta ett behov: håll hen i grodposition ovanför en plats att uträtta behovet på, till exempel en toalett eller ett handfat. Det gör du genom att luta barnets rygg mot ditt bröst, din mage eller din underarm, samtidigt som du stöttar barnets lår med händerna. Detta gör att knäna hamnar i en högre position än rumpan, vilket är en gynnsam ställning för att tömma tarmen. Förstärk med betingningsljudet.
    (Om barnet är stabilt nog att sitta själv kan hen sättas på en potta eller sittring på toaletten.)

Att bajsa på sig efter 4-årsåldern

Hur lång tid det tar att bli blöjfri är individuellt från barn till barn och det är aldrig bra att stressa fram – det får oftare en motsatt effekt. I regel kan dock alla barn som är 2-3 år känna av när de behöver bajsa och kan även kontrollera sin avföring, genom den så kallade avföringsreflexen. Att barn tillfälligt tappar kontrollen över reflexen är inget konstigt, till exempel om det blir skrämt eller drabbas av magsjuka eller diarré.

Men det kan också finnas andra orsaker till att barn bajsar på sig när det blivit äldre. Nedan listas de vanligaste, enligt 1177:

  • Förstoppning: om barnet drabbats av en svår förstoppning som ingen lagt märke till kan det hända att det bajsar på sig. Barnet kan ha gått på toaletten som vanligt, men inte fått ut allt. Istället har stora mängder avföring samlats, vilket lett till en utvidgning av tarmarna och att avföringsreflexen slutat fungera. Då kan det vara lösare avföring som kommer förbi det hårda och hamnar i byxorna innan barnet hinner märka något.
  • Psykiska orsaker: ibland kan yttre omständigheter, såsom familjekonflikter, stress och andra psykiskt påfrestande faktorer leda till att ett barn börjar bajsa på sig, efter att ha slutat med blöja.
  • Nervstörningar: ett ovanligare tillstånd som får barn att bajsa på sig är att nerverna i tarmväggarna inte fungerar som de ska. De skadade nerverna gör att avföringen inte förs framåt genom tarmen. På barnet märks det genom att det har problem med att bajsa och att det oftast kommer små mängder fast bajs. Detta upptäcks vanligen under barnets första levnadsår. Det finns även neurologiska skador och sjukdomar som gör att tarmen arbetar långsammare och att barnet har problem med att känna när tarmen är full och behöver tömmas.

Hjälp barnet

Ett barn bajsar inte på sig medvetet. Att bli arg, skuldbelägga eller retas kommer inte att göra något bättre. Försök  istället stötta barnet och hjälpa till så att det inte luktar. Packa med ombyten till förskolan eller skolan och om barnet tillåter – prata med andra vuxna i barnets omgivning som kan vara till hjälp.

Försök hitta orsaken till problemet och avhjälpa det. Vid förstoppning är det till exempel bra att införa mer vätska och fibrer i kosten och se till att barnet rör tillräckligt mycket på sig. Om detta inte hjälper bör ni ta kontakt med vården för att få råd. Tycker barnet det är obehagligt att gå på toaletten i skolan/förskolan är det bra diskutera med barnet och personalen om hur det ska lösas.

Kontakta vården vid fortsatta problem

Du bör ta kontakt med barnhälsovården om:

  • ditt barn är över 4 år och bajsar på sig alltid eller ofta,
  • ditt barn fortsätter få lite bajs i byxorna, trots behandlad förstoppning,
  • ditt barn över 4 år och bajsar större bajskorvar i byxorna. Detta är ett tecken på att barnet mår psykiskt dåligt och kan behöva hjälp av en psykolog,
  • ditt barn är några månader och aldrig har bajsat en större mängd på samma gång.

Avslutning

Som slutord vill vi understryka att lyckad potträning bör anpassas efter både barnet och familjen. Att börja potträna tidigt är positivt i flera bemärkelser, men man ska absolut inte känna sig som en dålig förälder om man av någon anledning inte har möjlighet att börja träningen innan barnet börjar gå. Likaså finns det gott om incitament för att prova babypottning om det är något man har intresse för. Viktigast av allt är att hålla potträningen stressfri och positiv och att man låter den ta sin tid. Alla är vi olika och oavsett hur det går har du säkerligen en spännande och utvecklande period med ditt barn framför dig!